Igår blev jag så himla stolt över valpen. Vi satt på pendeltåget på väg in till stan när en förståndshandikappad kille går förbi oss, stannar, och försöker säga något till mig. Jag förstår inte mycket av det han säger, men jag förstår att han vill klappa hundarna. 

 

Blanca är jag 100% trygg med, men jag visste inte hur Tyra skulle reagera mot en främling som betedde sig "onormalt" och högljutt och viftandes med armar och händer. 

Han satte sig i alla fall mitt emot mig och det första som händer är att Tyra kastar sig på rygg i hans famn för att ta emot pussar och klappar på magen. Hon fullkomligt älskade honom. 

 

Han delade ut både pussar och kramar till Blanca och Tyra. När han sen skulle gå av så sade han inget. Bara log det största leendet jag någonsin sett.