Ikväll kom Daniella och Arwina. Gick på en bra och tung DW-runda. Gick superbra!

Vaknade själv 6.30 för att gå på toa. Tänkte då att nu är det bara att ta vara på de sista minutrarna jag får. Tog typ 30 sekunder så vaknade det yngsta tvillingparet. Haha.  

Men de ser morgonTV så jag kan vila ett tag till innan frukost. 

Lämnade Tyra hemma vid 11. Hon skulle bli hämtad av dagmatte vid 13. Åkte till årstaberg för att möta min kollega med Blanca. Precis då kommer en tjej ut med sin galet vackra blå amstaffpojke på 9 månader. Stannade henne och pratade lite. Blanca fick hoppa ut och hälsa och pojken blev helt överlycklig, haha. Visade sig sedan att hon kände till Blanca från Instagram. Tjoho, kändisgrisen! ;) Fick varandras nummer och ska ses för prommis någon dag. 

När jag kom till familjen med mina kontaktbarn så tog jag med dem direkt till grönan där de aldrig varit förut. De har heller aldrig åkt tunnelbana eller spårvagn eller båt, så de är döööööödströtta nu efter helt otroligt mycket nya grejer. 

Känner mig inte alls på topp idag. Haft en rätt tung jobbvecka och igår var jag riktigt trött och slut. Vaknar ändå efter  bara 7 timmars sömn och ska jobba dygn idag till imorgon... Är inte direkt jättesugen, men det är bara att ta sig igenom det. 

Nu på morgonen har jag varit irriterad på Tyra för en skitsak. Hon har sedan hon fyllde 1 år blivit helt otroligt hoppig när hon blir speedad. Typ när vi kör flera tricks på rad. När hon blir frustrerad och tycker att vi hållt på ett tag så hoppar och för att nå sin belöning. Hon slutar ju direkt man säger till på skarpen, men jag vill inte behöva säga till eller bli arg. Vi jobbar inte så.. (Förutom när hon kliver ur sin bädd för tusende gången när jag sagt 'gå och lägg dig'. Då blir jag arg... Haha). 

Ja ja. Skitsamma. Det är det 'största' problemet vi har. Och det sker bara i samband med träning så det är ju absolut inget som stör i vardagen. Men blir bara så förvånad då hon aldrig gjort så tidigare. Är väl slyngelåldern som slagit till. Ska rensa hennes öron nu så att hon kanske får lite större möjlighet att lyssna och lyckas med det jag ber henne om. Haha. 

Lillfisen blev 13 månader igår. Och är stark som en oxe. 

Igår kom Emma och Leon förbi. Svea var duktig och fick inviga vikthalsbandet med 640 gram. Leon fick ha dragselen i början. Vi gick grus- och skogsvägen ända till Möllebadet där jag (ofrivilligt, haha) fick hoppa i vattnet. Svea badade lite och sprang lös på stranden. Jagade flirtpolen och kampade med den när hon fick tag på den. 

När jag kampade med Leon så fick Svea sitta fastbunden i en lyktstolpe. Då kom en familj förbi på cykel och stannade ganska nära där Svea stod. Hon var superduktig och varken morrade eller skällde. 

Det fick även förbi ett par med en hund men hon varken lät eller ställde sig upp när de passerade ändå. Duktiga Svea!

Hade ett överraskande hundmöte i början också. En man med typ en flatte vid sidan av stigen. Som gjorde typ 30 utfall och aldrig slutade. Svea blev lite stressad men gjorde ingenting förutom att resa ragg. Hon valde mjukosten och mig framför att svara tillbaka. Stolthet!

På vägen hem fick Svea dra. Tog kanske 40 minuter och hon drog tungt hela vägen. Fick henne att ta några vändor i tunga uppförsbackar och mycket start- och stoppträning. 

Allt som allt, en riktigt fin kväll och en trött Svea när vi kom hem. 

Tyra har gått en dragrunda i 1.5 timme hos dagmatte så hon har gjort sitt för idag! Blanca var helt död efter promenaden hon också. Skönt!

Hängde en lapp på ytterdörren där mitt telefonnummer står om Svea skulle börja skälla helt hysteriskt eller gråta. 

Men ingen har ringt någon gång, har typ alltid lappen uppe om jag ska ut mer än en timme. 

Dagmatte hade kört hårt dragweightpass med henne innan. Ca 2 timmars drag för att hon skulle ha större chanser att klara att vara ensam så länge. Svea och Blanca fick ligga tillsammans i köket under tiden jag och Tyra var på agilityn. 

När vi kom hem så öppnade jag försiktigt porten och smög in. Hörde inte ett ljud. Lyssnade länge men det var knäpptyst. Duktiga Sveagrisen! 

Så himla stolt!

Tyra var i alla fall superduktig igår. Hon är så fokuserad och 'med'. I slutet fick vi pröva en ihopsatt bana med balansbom, långhopp, två hopphinder, däck, tunnel och slalomingång. 

Gick hur bra som helst och man kan verkligen se glädjen i Tyra när hon flyger över hindren. Hon har liksom inte så mycket koll på vad hon gör. Hon bara älskar det! 

Sen igår så kom en vän över med sin hund Walter. Mötte dem med Svea som var jätteduktig. Gick upp tillsammans och Tyra blir helt tokig när hon ser Walter. Hon ÄLSKAR honom! Haha. 

Kul att se, för hon har bara två hanhundskompisar och det är Leon och sedan Gunnar som hon inte träffat på jättelänge tyvärr. 

Tyra bäddade ihop sig på min huvudkudde och Svea låg i fotänden. Blanca sov i soffan. 

Vaknade mitt i natten av ett konstigt ljud. Tittade upp och ser att Blancajävel står på vardagsrumsbordet och slickar på en tallrik... Mitt i natten!?

Haha. Blev så förvånad och arg på samma gång så jag bara väste att hon skulle skärpa sig. (Matmonstret från helvetet). Sedan somnade vi om. 

Nu på morgonen när jag gick på toaletten så hörde jag att Svea och Tyra gick upp. Gick ut till vardagsrummet och de båda var sådär morgonlugna och mysiga. Kunde klappa och mysa med båda två och de var bara lugna och glada. 

Jag har ju Tyra och Svea så sällan ihop så det är skönt att se att det fungerar. Till en viss grad såklart. Jag skulle aldrig skapa en sådan situation där Svea skulle kunna bli obekväm. 

Men mysigt var det. Hon kanske får sova med oss i natt också om det är lugnt ikväll. 

Först tog jag ut Tyra på en dragrunda så att hon fick bli lite trött i bena. 

Sedan kom Emma hit med Tyras bror Leon och jag och Svea gick och mötte dem på torget. Gick jättebra och Svea skötte sig så fint. 

Vi hämtade dragselen så att Leon och Svea skulle få turas om. Så vi gick till skogen och var ute i två timmar. De fick turas om att dra och Leon som drog första gången var jätteduktig! 

De fick även svalka av sig i vattnet lite under vägen och Leon doppade sig! ;) 

Glömde dock mobilen så det blev inga bilder från skogsturen. 

Nu har jag precis ätit. Ska ut med Tyra och Blanca på snabbkiss och sedan ska vi sova!

Ska alldeles strax åka till jobbet. De andra ska till Eskilstuna på Parken zoo men jag och en till kollega blir kvar. Rätt skönt ändå så slipper jag komma hem sent ikväll. 

Melinda ska lämna tillbaka dragselen hon och Cilla lånat av oss, så jag ska ut på en lång tur med Svea sen och dra. Det behöver hon. Lilltjejen. 

Tänk att det är bara är ca 3 veckor kvar tills hon ska flytta hem... Glada, spattiga och knäppa lilla Svea som gjort sådana enorma framsteg att det är svårt att tro det själv. Från att dra i kopplet, göra utfall och skälla/gråta när hon varit ensam till att hänga med på staffepromenader, gå på Djurgården med massor av hundmöten, vara på utställning, gå fot och vara ensam i 3 timmar... Det är obeskrivligt vad hon förändrats. 

Hon är en mycket mindre stressad hund. Hon kan fortfarande inte hälsa bara sådär på andra hundar men det är inte målet eller ambitonen. Det finns ingen mening med att hon ska umgås med hundar hon inte känner. Hon ska kunna bete sig så att hon själv inte går upp i varv, blir stressad och mår dåligt. Och det funkar verkligen galant. Så stolt över Sveagris! 

Igår kom dagmatte och hämtade Tyra och Svea. Jag tog med Blanca till jobbet där hon är väldigt uppskattad av ungdomarna. Hon fick åka med några kolleger och massa ungdomar till Tyresta och gå i skogen. Och sedan var vi ute i sandtaget och sen åkte vi bil. Blanca är så fin med barnen. Såklart. Stressar aldrig upp sig för något. 

Jag var ute med Tyra i skogen och hon sprang omkring lös, sökandes efter en pinne med mjukost på som jag gömt för henne. Helt plötsligt stannar hon upp, och sedan får hon världens panik och försöker bita/slicka sig vid benet eller svansen. Hon snurrar runt, ser rädd ut och vill inte alls komma när jag lockar. Tar på henne halsbandet igen och kollar igenom henne. Hittade ingenting. Började gå hemåt då hon blev helt fixerad vid sitt bakben och svansen. Tänkte att hon kanske blev biten av en mygga eller något. 

Vi kommer hem och hon far runt som en iller i lägenheten. Gnider sig i sängen och soffan, slickar sig hysteriskt och skakar på huvudet och rycker till med öronen hela tiden. 

Lyfter på ena öronlappen och ser att den är full i röda små blemmor som kliar utav bara helvete. Sedan ser jag, att på bara 30 sekunder har hon gått från ingenting till det här: 

Tyra svullnade upp över hela kroppen. Nosen blev säkert tre gånger så stor och till slut kunde hon inte öppna sina ögon. På den här bilden är det inte ens i närheten så illa som det var när vi satt i bilen på väg in till akuten. Hon kunde verkligen inte se något. Kastade sig i min famn, fram och tillbaka och försökte klia sig. Jag grät så mycket och var så rädd att luftvägarna skulle täppas till att jag knappt kunde prata när Marina och hennes Oskar hämtade oss. Trodde att hon skulle dö i mina armar, på riktigt. 

Sprang ut från bilen med henne i famnen och bara grät och bad att veterinärerna skulle hjälpa henne. 

De undersökte henne kort och sade sedan att det enda de kunde göra var att ge lite mer kortison. Jag blev helt förtvivlad och ville att detta skulle försvinna omedelbart. Men vi kunde bara vänta. 

Efter någon timme hade svullnaden i ansiktet gått ner och Tyra kunde öppna ögonen igenn. Hon var fortfarande helt knölig över hela kroppen, men pigg och glad och försökte tungkyssa både veterinären och Marina. 

Vi åkte hem efter en timme eller två och hon somnade direkt i min famn. Var så himla slut, mitt lilla hjärta. 

Bästa huvudkudden!

Vaknade rätt sent idag, vid 10.30. Minns typ inte sist jag sov så länge. Gav Tyra och Blanca mat och så snabbrastade jag dem. 

Nu håller jag på att städa, dammsuga och skura. Jag hatar nämligen att komma hem från jobbet till damm och plock. Tvättade tills jag höll på att somna ståendes igår, men såååå skönt att ha det gjort! Synd bara att renligheten varar tills dess att någon av hundarna skakar eller kliar på sig. Haha. 

Blanca var för trött för att orka tugga klart på märgbenet. 

Hon har ju absolut inga problem med hundmöten. Hon gör aldrig utfall eller blir spänd utan blir nyfiken och vill gärna hälsa. Men de senaste veckorna har hon i princip helt slutat dra när vi möter andra hundar på mindre vägar. När jag säger hennes namn så tittar hon på mig även när vi går förbi. Så det går jättebra! Känns som om hon mognat en del på den fronten. 

Jag har precis duschat och Tyra och Blanca har lekt. Jag brukar nästan aldrig låta dem leka då Tyra är så bufflig och högljudd. Men idag har det gått bra. De har haft dragkamp om vår superlånga fleecefläta och jag har bara behövt bryta två-tre gånger då Tyra låter för mycket. 

Jag gav dem även lite mjukost och satte på Blancas nos. Kan ju säga att det blev hångelkalas då Tyra upptäckte vad Blanca hade i ansiktet. Haha. 

Ska lägga upp bilder från idag i ett annat inlägg!

Cilla fick först ha dragselen och drog hela vägen dit. Sedan fick hon på sig flytvästen och simmade för första gången! Hon älskade det! 

Sedan när vi gick tillbaka så fick Blanca pröva dragselen för första gången. Och vad ska man säga... Mjukost på tub löser det mesta! ;)

Hon var superduktig! Hade aldrig trott att hon skulle orka så mycket som hon gjorde. 

Linnea kom nyss och hämtade Svea. De ska träffa nya dagmatte imorgon och Melinda åkte just med Cilla. 

Så nu är det bara jag och mina flickebarn hemma. 

Eftersom att Blanca fick vara ute ordentligt nu på förmiddagen så ska jag ta med Tyra på en tur med klövjeväskan snart. Men först, lunch!

Då tog vi med Cilla, Blanca och Svea och gick till Salem för att handla middag. 

Köpte även en tub med mjukost som belöning för hundarna. 

Vi gick hem och åt och såg TV. Sen slappade vi och klickertränade lite med flickorna. 

Sedan lämnade vi Blanca och Svea för en kvällspromenad med Cilla och Tyra. Det blev en superhärlig parkourprommis! Gick till en lekplats och hade med mjukosten och både Tyra och Cilla var heeeeelt dampiga! Haha. Har ALDRIG sett Tyra dra, hoppa, snurra och springa och flaxa som hon gjorde. Helt galen var hon, men då blev hon jäkligt modig också! Hon gjorde ALLT jag bad om och lite till! Hoppade igenom, kröp under, hoppade över, snurrade på höjder, åkte rutschkana och gungade. Var sååå mysigt! 

Tog med flytvästen och en flytande leksak. Men trots flytvästen så kan Tyra inte simma. Haha. Hon har rätt storlek för rätt vikt men på något sätt misslyckas hon ändå. Aningen framtung ;) När det blir varmare så får jag gå med henne ut i vattnet i famnen och hålla i handtaget på flytvästen. 

Blanca tyckte att det var lite för kallt så hon tackade bestämt nej. 

När vi kom hem så var det tyst och lugnt och Svea låg i sin bädd. Skönt!

Nu ligger alla tre grisar och snarkar högt! 

Hon bajsade rent blod igår och fortsatte att kräkas och vägra mat och vatten. Hon var riktigt låg och allmänpåverkad och vinglig ett tag. Brydde sig inte när jag tog på halsband eller thundershirten. 

Melinda fixade en bil och hämtade upp mig och Svea och Linnea och Felix mötte upp oss i Bagis. 

Svea fick vara kvar i bilen på grund av smittorisken när vi kom fram. Vi fick ett eget rum att vänta i som hade egen dörr så vi slapp gå igenom bland de andra som väntade. 

Vi skulle få en undersökning av Svea efter 1-2 timmar. 

Vi satt där i 5 timmar. Under tiden så kräktes Svea upp sin egen avföring och fortsatte att bajsa blod utanför. 

Ringde på klockan och sade att vi behövde en sköterska och de skulle komma och titta på henne.

Det kom ingen. 

Efter 5 timmar av att inte fått någon som helst hjälp så åkte vi hem. Jag var hemma 03.15 inatt och var så jävla besviken över att vi slösat en hel torsdagkväll på att vara jävligt oroliga, få instruktioner om att Svea måste läggas in om hon bajsar blod, komma dit och sedan inte få ett skit. 

Nu när jag vaknar så ser jag att Svea kräkts igen i natt. 

Och jag antar att midsommar inte blir så jävla trevlig. 

Jobbat hela dagen. Får veta att Svea har diarré och bajsar en gång i timmen. Och Tyra är lös i magen. Och Svea totalvägrar mat och vatten. 

Kommer att bli en rolig natt.... 

Stackars lilla tjejen...

Hon blev supertrött i slutet vid långhoppet och steg på sista brädan istället för att hoppa över. Men så fort jag drog fram en boll så skuttade hon över som ingenting. 

Köpte ett gosedjur åt henne att bära på vägen hem. Hon älskar att bära medan vi går och släpper inte föremålet ens när hon sätter sig och gör sina behov. Haha. Men den får inte ligga framme hemma för då är den konfetti efter 30 sekunder.

När jag kom hem så hade Svea och Blanca varit ensamma i två timmar och en kvart. Möttes av spypölar i hallen, ett berg av gräs och Svea som var alldeles dreglig runt munnen... Hon har kräkts två-tre gånger senare ikväll och ville varken ha middag eller vatten. Avvaktar till imorgon och hoppas att hon blir bra snart. 

Matade vovvarna och sedan lämnade jag dem till dagmatte. 

Hon kommer med Tyra till Årsta sen efter jobbet då det är näst sisa tillfället på agilitykursen! Blir så himla kul! Tycker verkligen att det är galet kul, och Tyra med!

Igår fick jag hem lite hundmat av Marina. Det blev grisfötter, grisknorrar, gristunga och oxhjärta. Namnam!

Köpte lite nytt idag. Två läderhalsband, ett läderkoppel, en flytväst, oxlever och en belöningsväska att hänga fast i byxlinningen. Perfekt till agilityn också!

Hahaha. Alltså fy fan vad jag älskar mina små knäppskallar.

 

Steg upp 5.50 som vanligt. Rasta hundar och utfodra. Skicka iväg dem till dagmatte. Göra sig i ordning, lite ont i halsen, gå till tåget och åka till jobbet. Vardag. 

Jag vill ha semester nu. Helst igår. 

I mitten av juli får jag ledighet och jag ska ta vara på varenda sekund. Jag älskar mitt jobb men jag älskar semester lite mer. 

Fick så himla mycket fina bilder på Cilla och Melinda men de får komma i ett annat inlägg!

Svea sov över hos sin matte inatt. Första gången på över 7 månader. Idag var de till Djurgården tillsammans med Linneas pojkvän och familj och familjens hund Dossie. Det har gått SÅ bra och Svea har gått fint och fixat alla hundmöten. 

Hon har även busat loss med Dossie utan några som helst problem. 

Är så jävla stolt över dem att mitt hjärta snart exploderar! 

Nu när jag mötte dem på torget blev Svea jätteglad. Jag hade Tyra i koppel så jag hälsade inte på Svea. Gick först upp i lägenheten med Tyra och sedan tog jag upp Svea också. Och då, när vi kom in, och hon var så glad och uppåt så kände jag den där Sveakärleken som jag tryckt undan ända sedan hon kom. 

'Får inte fästa mig vid henne. Det blir jobbigt för oss båda'. 

Jo. Det blir det. Det känner jag nu. 

Även om jag kommer att sakna henne så kommer det att bli rätt skönt att återgå till det 'normala' igen. Jag och mitt blåbär och lingon. Mina älskade hjärtan som fått sätta mycket tid och uppmärksamhet åt sidan under dessa veckor. De förstår inte att det här har varit bra för mig och Svea. De förstår inte att de hjälpt henne. De förstår inte att jag haft ångest över att inte kunna ge dem allt de behöver under den här tiden. 

Men de minns inte. Och tur är väl det. 

Mina älskade små flickebarn. Varför ska ni kräla er fast så jävla hårt i mitt hjärta?

 

Inkallningen gick också bra. Någon gång hittar han något som luktar gott och då är det egentligen ingen idé att ropa. Då får man göra sig rolig istället och springa åt andra hållet så kommer han som ett skott. Massor av belöning i form av fläskytterfilé. 

Nu ligger han på golvet a la amstaffstyle och sträcker ut bakbenen som små grodlår. 

Snart ska vi åka och byta tillbaka honom mot Tyra och så åker jag och Tyra till Väsby för att vara med mitt kontaktbarn. 

Sandtaget är helt galet stort! Han har kämpat sig upp och mer några vändor. Duktiga killen! 

Melinda tog Blanca över natten så att jag fick ett dygn med bara Leon. Det har börjat bra! Han går nu fint i kopplet och så har jag klippt ner hans klor ordentligt. Han har simmat och badat för första gången i sitt liv, jagat en pinne och lärt sig både "ligg" och "loss". Han är som en väldigt stor valp. Skuttar och hoppar och slickar gärna rent hela ansiktet. Känns lite märkligt att han är här men inte Tyra, men det är ju fantastiskt att man kan hjälpa varandra! När det blivit svalare ute tänkte jag ta med honom till sandtaget och så får han bära klövjeväskan på vägen dit och hem. Sedan ska han nog somna ovaggad i natt.

Blir jättespännande att höra hur det har gått sedan! Hon kommer tillbaka med henne imorgonkväll. 

Och precis efter att Svea åkt iväg så kommer Emma hit med Tyras bror Leon. Vi ska byta under ett dygn då Leon behöver lite hjälp med koppelgång och så vidare. Så hon tar Tyra och jag kommer att ha Leon och Blanca. 

Vi ska åka till sandtaget idag samt använda weightpullselen så att han får jobba lite. Om vi får tid över tänkte jag ta med honom in till stan och gå på Djurgården för att träna hundmöten. 

Killen lär sova ovaggad efter en dag hos mig, hoppas jag ;) Haha. 

Var ute och gick med Tyra. Körde flirtpole och kutade lös på ängen. På vägen hem mötte vi en kvinna med en yorkshireterrier och en golden. De kom rätt nära men vi passerade lugnt förbi. Är tredje dagen i rad som Tyra helt plötsligt gett upp med att försöka dra och hälsa på hundar på nära håll. 

Jag vill tro att det är tack vare agilitykursen. Där är hon så galet duktig på att inte gå fram trots att de andra sliter sig mot henne. Sååå... Jag har inget att klaga över inte :)

Hon gör mig så förbannat stolt mitt lilla lingon. Dagmatte kom med henne till Årsta efter jag slutade jobbet och så gick vi till Hundens Hus där agilitykursen är.

Idag tränade vi på säcktunneln, balansbom och däcket samt extern belöning på hopp. Gick superbra och Tyra är så full av dynamit och orädd för allt. Vet dock att vi kommer att få jobba med balansbommen då hon flyger över det och knappt sätter en tass på kontaktfältet.

 

Hon var även SUPERDUKTIG och ignorerade de andra hundarna. 100% fokus på mig och tittade knappt på de hundar som gormade och gjorde utfall. Räcker med handtecken och röst för att få hennes uppmärksamhet och hon är helt galet följsam. SÅ rolig att jobba med! Är så himla glad. Har alltid vetat att det är något speciellt med henne. Min duktiga stjärna!

 

 

 

 

 

Svea har börjat löpa och dagmatte sa det mest självklara som jag inte tänkt på, att det säkert är därför hon fått bakslag i ensamträningen! 

Hennes hund Ziita klarade 3-4 timmar ensam men när hon löpte så ville hon vara nära hela tiden och kunde sen inte vara ensam igen. Har säkerligen något med det att göra. 

Men ikväll kommer dagmatte lämna Blanca och Svea hemma hos mig vid 18.30 och jag och Tyra kommer hem 19.45-20. Så det blir ca 1.5 timme hon får vara ensam. Jag hoppas att det går bra. Hon får ju ha Thundershirten på. 

Tyra går hur många åttor som helst mellan mina ben och nu håller jag på att lära henne 'tunnel'. Då ska hon komma in bakom mig och ställa sig mellan mina ben med sina tassar på mina fötter. Går bra hittills! ;)

Blanca är så tråkig för hon erbjuder inga beteenden och bara stirrar och skäller på mig. Haha. 

Gick ut en sväng med alla tre och de gick sååå fint. 

Imorgon är det andra kurstillfället på agilityn. Ser väldigt mycket fram emot det! 

Och så väntar jag på tre halsband jag har beställt från El Perro. Faa-an vad jag längtar tills paketet kommer! Nu blir hundarna både snygga och vältränade ;)  Köpte ett svart, 4cm brett med svenska flaggan på, ett orange, 5cm brett och ett vikthalsband som är 5cm det också. 

Tänk att hundgrejer kan få en att känna sig så glad. Jag är sjuk i huvudet. 

Och dagmatte har varit snäll och ska ta ut Tyras bror Leon hela veckan då hans matte jobbar. Man kan inte riktigt se att de är syskon dessa två ;)

Usch, tänker inte ens skriva om dagens ensamträning med Svea. Blir bara arg och frustrerad. Det går fortfarande inte helt åt helvete men jag är allergisk mot hennes gnäll och blir tokig av frustration ibland.. Ja ja, skitsamma. Nya tag imorgon.

 

Tyra och Blanca är som vanligt, siamesiska tvillingar. Älskar att se mina själsfränder ihop. Värmer mitt mattehjärta.

 

Jag ska snart åka till Södertälje sjukhus för att röntga njurarna. Eftersom att jag fortfarande har ont utan smärtstillande så måste jag få reda på vad det här är för något, annars blir jag galen. 

När Svea såg mig så skrek hon rätt ut och då ignorerade jag henne. Melinda satt med Svea och Blanca någon meter ifrån mig och Svea blev helt galen för att hon inte fick komma fram och hälsa. Hon bara tjöt och gnällde och lugnade aldrig ner sig. 

Tyra var JÄTTEDUKTIGT och bara satt vid mig, avslappnad, trots att hon inte sett Blanca på två veckor. 

Melinda försökte lugna Svea och lade henne ner och höll för hennes ögon och pratade lugnt med henne. Då kom en taxichaufför ut ur sin bil och sa att hon höll på med djurplågeri och att Svea skulle bita henne. Suck. 

Jag bad Melinda gå ner till Burger King där vi skulle möta Linnea och Felix. Så de gick ner först och jag och Tyra gick efter. 

När vi kom ner så blev Svea likadan igen när hon såg mig. Skulle fram till varje pris. Jag satt med Tyra på några meters avstånd. Blev så himla stolt över Tyra som verkade fatta att det inte var läge att trilskas. Det passerade hundar hur nära som helst då vi satt bakom en pelare och folk inte såg oss. Tyra brydde sig inte alls och var sååå duktig. 

Till slut kom Linnea och Felix. Linnea gick bara fram och tog Svea i kort koppel, ignorerade henne. 

Vi gick upp till perrongen och där fortsatte det ända tills vi gick på tåget. Då gick de iväg så att Svea inte kunde se mig och då hade hon slappnat av. 

Det märks hur fort Svea klamrar sig fast vid vissa människor. Hon är så beroende av närhet och otrygg i sig själv. Det är jättejobbigt att se men det kommer att bli bättre. Det måste bli det. 

När vi kom hem till mig så träffade vi konsulten Jessica. 

Hon ställde en massa frågor och vi gick igenom Sveas bakgrund och allt runtomkring. Hon ska sammanställa allt och lägga upp en träningsplan för separationsångesten. Sen ska vi ses var tredje vecka och träna på upplägget ubder tiden. 

Det kändes jättebra och vi har nog alla stora förväntningar på det här! 

Om två veckor ungefär så kommer jag att få träningsupplägget och då kör vi! 

Mitt blå lilla hjärta är äntligen hemma. Fy fan vad tiden utan henne varit jobbig och ångestfylld. Hon åkte till Melinda för att få mer uppmärksamhet medan jag spenderade varenda minut med att träna Svea.

Men jag orkar inte vara utan henne mer, så idag hämtade jag henne på centralen.

Känner mig alldeles lipfärdig. Aldrig någonsin ska vi vara ifrån varandra så länge igen. Och det tycker inte lilla röda heller.

 

Idag träffade jag Sveas matte och husse och en problemhundskonsult. Berättar mer om det senare ikväll.

 

Då brukar Svea lyfta på huvudet ungefär efter 5-6 sekunder och försöka lyssna efter mig. Första gnället kommer kanske efter en minut eller två. Sedan gnäller hon emellanåt tills jag kommer in, vare sig det är tio minuter eller en timme jag är borta. Inget som hörs utanför i trapphuset, men hon är stressad och har ångest. 

Gjorde samma rutiner som vanligt och gick ut. 

Och Svea lyfter inte på huvudet EN ENDA GÅNG trots att grannen kom hem och smällde igen dörren (det hörs väldigt väl in till oss) och att barnen som bor trappan ovanför oss sprang ut. Inte en enda gång på 15 minuter. Inte heller ett endaste litet pip från henne!

Jag kunde knappt tro det och det är nästan så att jag inte vågar pröva igen bara för att jag är rädd att det inte ska funka lika bra som förra gången. 

Men jag ska fortsätta och kommer att utvärdera eftersom! 

Idag var det ju utställning! Vår första och vi hade inte tränat ett smack. Trava bredvid i ringen och stå kände jag ju att det kommer att gå åt helskotta. Haha. Men det gick i alla fall jättebra. Hon blev 3e bästa junior och vi fick också tävla om bästa teamwork! Vann lite priser och fick mycket fin kritik! Var så himla roligt och gick ju superbra med tanke på att vi aldrig tränat på något sånt här. Melinda och Linnea har tagit bilderna på mig och Tyra och jag har tagit en del av de andra.

 

Sveas matte och husse var med tillsammans med Linneas familj. Svea var så jävla duktig! Totalt avslappnad och lade sig i gräset och myste. Så roligt att hon fungerar SÅ bra bland andra hundar när hon för bara en månad sedan gjorde utfall, stod på bakbenen, skällde och drog mot andra hundar. Är så otroligt stolt över både Felix, Linnea och Sveagrisen.

 

Höger höft: B

Vänster höft: C

Armbågar 0

Alltså friröntgad förutom en höft. 

Satte mig på golvet och tog mitt lilla lingon i famnen och bara grinade. All min oro släppte och forsade ut tillsammans med tårarna. 

Jag får alltså behålla henne i många år till, och motionera/träna/tävla utan att hon går sönder. 

Jag är den lyckligaste matten på jorden idag efter att ha varit säker på att hon skulle få D och 1or. 

Snart kommer Melinda och äter frukost här. Och sedan åker vi till utställningen! Tyra laddar upp genom att snarka i mitt knä!

Efter jobbet har vi ju långhelg. Blir en fullspäckad sådan! Ska ju ställa ut Tyra imorgon. Linnea kommer dit och tar Svea. Sedan på lördag ska jag ta med Svea och vara med mitt kontaktbarn. Och på söndag kommer Linnea hit igen då vi ska träffa problemhundskonsulten. Blir väldigt spännande både imorgon och på söndag. 

Nu ska jag gå upp och göra mig i ordning och ge hundarna frukost. Åker inte förrän om en timma och 40 minuter, men jag gillar att slippa stressa.  

Vi kom till lokalen som var rätt liten och indelat i tre sektioner. Det var ganska trångt och vi var 10 hundar så jag kände mig inte så bekväm med tanke på att Tyra inte vill bli hälsad på när hon är kopplad. 

Jag sade till de andra att Tyra är skendräktig och i en konstig ålder, och att de inte ska släppa fram sina hundar rakt i ansiktet på henne. 

Tyra funkar med alla hundar, men hon vill inte hälsa i sträckt koppel i trånga utrymmen och det vill jag verkligen ska respekteras. Det handlar om hennes integritet. Jag vill inte utsätta henne för en trängd situation där hon känner att hon måste säga ifrån. 

Men likväl så hade ju alla så 'snälla och söööta' hundar så de släppte fram dem hit och dit och jag fick distrahera Tyra med korv samtidigt som jag höll bort de andra hundarna med foten. Suck. 

Hon är absolut inte aggressiv, MEN, vi är på kurs och hennes fokus ska ligga på mig och inte andra hundar som vill hälsa eller leka. 

Tyra var i alla fall superduktig och ignorerade de andra hundarna. De var rätt högljudda och skällde, gormade och morrade. Men Tyra satt som ett ljus och lyssnade jättefint. 

Hon kan även vara lös när vi går igenom hindren och har bra kontakt utan att vilja gå till de andra hundarna. 

Är så himla glad och stolt. Visste att det skulle gå bra då hon är så fokuserad, men det är kul att få bekräftelse. Vi har ju inte gått någon kurs sedan valpkursen då hon var ca 4.5 månader. 

Mitt älskade, röda lilla lingon. 

Men trött blir man av kurs! :)

Jag gör enligt konstens alla regler men behöver hjälp. Jag längtar SÅ MYCKET till första träffen med problemhundskonsulten och till att Thundershirten kommer. 

Slutar snart jobbet och då ska dagmatte komma med Tyra till Årsta då vi ska på första kurstillfället i agility. Blir superkul med ett sådant avbrott i den annars (just nu) rätt jobbiga tillvaron. 

Äh. Är inte farligt alls egentligen. Men när man kämpar som ett djur och får tillbaka det i bakslag så känns det åt fanders. Jag kan inte bli förbannad på Svea men det blir jag såklart ändå. Är inte mer än människa. 

Jag kommer att börja om från början igen har jag bestämt. Nu tar vi nya tag!

Gick in och var irriterad, pekade på soffan och röt att hon skulle gå och lägga sig. 

Jag VET att det är jag som inte riggat tillräckligt bra för att hon ska lyckas. Jag vet det. Men för helvete. Man vill bara kunna gå ner på affären...

Nej. Vi har haft en JÄTTEBRA dag. Jag är bara så obotligt trött på ensamträningen. Glömmer absolut inte de mäktiga framsteg hon gjort, och det kommer att komma bakslag, men det är lika jävligt för det. 

Vet att jag inte kan lämna henne längre stunder flera gånger på raken. 

Nu var det absolut inte illa egentligen. Hon skäller inte och gråter inte. Men jag hatar hennes jävla gnäll och att det tar 30-40 minuter innan hon ger sig. 

Jag vet inte vad annat jag ska göra än att fortsätta som jag gör nu. Det går framåt och jag kan nog inte begära mer. Men jag önskar att det fanns en quick fix för nu känns det jävligt jobbigt. 

Linnea har beställt en thundershirt som förhoppningsvis kommer i veckan och som hon då tar hit på fredag. Jag HOPPAS att den ska hjälpa Svea. 

Men idag dränerade jag henne på energi. Jag väntade ut henne så länge att hon började frustrationsmorra, prata, pipa och erbjuda olika rörelser. Hon fattar klickern nu. 

Efter 20 minuter satte hon sig ner på eget initiativ. Jag belönade massor och slutade lika fort så att det ska bli så tydligt som möjligt. Efter det flöt det på och vi är nu halvvägs på rulla runt och spela död! 

Vi håller på med slalom genom benen och snurra runt också. Superkul! Men trött blir man ;-) 

Gick bra. Gnäll emellanåt som vanligt men hon ligger med huvudet nere större och större delen av tiden och ligger kvar på samma plats. Men det känns fan trögt ändå. Önskar att hon kunde slappna av. Men det kommer. Jag vet att det gör det. Det kändes ännu mer hopplöst när Tyra var liten, och det gick ju med henne. 

Men det är fan inte roligt under tiden. 

Dagmatte kom och hämtade Tyra så att jag skulle få en heldag ensam med Svea. Vi gick ut på en två timmars runda och hon var så himla duktig! Hon kämpade på med kättingarna och varierade mellan 0, 5 och 10kg. Drog i uppförsbackar och gav inte upp trots att hon knappt orkade uppför. Mycket belöning, start- och stopp. Sedan kastade jag pinne i vattnet så hon fick svalka sig och simma runt lite.

Sedan gick vi vidare i skogen, hon drog så fint och när vi kom till fotbollsplan så körde vi lite flirtpole, springpole och kast med pinne. Sedan rullade hon sig i gräset när vi satte oss för att vila. Mådde gott. 

Hade fina hundmöten trots slut på godis. 

Blev lite nervös när vi var på väg hem. Det gick en man med en stor svart hund framför oss. Jag fick efter dem och Svea skötte sig bra. Mitt när vi ska gå förbi ett hus så dyker ett vitt litet lurv upp som inte hade koppel på sig. Den stannade när den såg oss och vi var väl kanske bara 3-4 meter ifrån den. Jag satte Svea ned och hunden började långsamt gå mot oss. 

Jag hann tänka att jag skulle lyfta upp Svea i halsbandet så att hon inte skulle få tag på den lille om den bestämde sig för att skutta fram. Men jag satte Svea bakom mina ben och röt 'NEJ' åt den lilla hunden. Då vände den direkt därifrån och sprang till sin husse som var han med den svarta stora hunden. 

Svea var EXEMPLARISK! Jag var nervös och hade inget godis. Men hon gjorde inte ett ljud ifrån sig. Hon satt när jag bad henne sitta. Hon reste ragg och stirrade men det var allt. Efteråt så gick vi framåt och då mötte vi en äldre kvinna med en sheltie. 

Jag hade tagit av Svea selen så jag drog på den och 10kg kätting samtidigt som jag hade Svea i andra handen och inget att avleda med. Istället för att bara gå förbi och förmodligen misslyckas så valde jag att stanna igen och sätta henne ner. När den andra hunden passerade och jag såg att Svea lyfte öronen så kunde jag kontrollerat bryta henne genom att neja och sedan berömma med rösten när hon bröt kontakten med den andra hunden. 

Allt som allt. En fantastisk förmiddag. 

När jag ändå är hemma så får jag passa på att ensamträna Svea. Sjukt tråååååkigt men det måste göras. 

Efter att jag hämtat smärtstillande (måste först och främst ta mig dit utan att avlida) så kanske jag kan ta ut Svea på en DW-runda. Hoppas att de verkar lika snabbt som igår. 

Bilden nedan är tagen förra veckan. Dricker inte cider en tisdagmorgon ;-)

 

Fy fan, jag är glad att Svea är tyst hemma. Jävlar vad hon skäller och vrålar utanför affären när jag skulle gå in och hämta ut ett paket. Tog två minuter och folk står och glor på henne när jag kommer ut igen. Lagom pinsamt. Kommer aldrig ta med henne igen utan då får hon vara hemma... Haha.

Vi ska träffa en tjej nästa helg som håller på att utbilda sig till problemhundskonsult, så hon ska försöka komma med lite mer tips och input för att hjälpa Svea med sin separationsångest. Inte för att man bör lämna sin hund utanför affären i alla fall, men ibland är man ju illa tvungen. Eller som på wpklubben, när jag haft med båda och ska träna med Tyra, så blir Svea gråtig om jag går ifrån henne även om det bara handlar om några meter. Tror det handlar om att jag blir upptagen med något.

Hon gnäller inte om jag binder henne och går iväg och sätter mig 10 meter därifrån, men hon gnäller om jag jobbar med Tyra till exempel.

 

Ja ja... Att kunna vara utanför affären är ju inte prio ett, så får man väl se det. Men det hänger ju ihop med hennes problem med att vara ensam hemma.

 

Frågan är hur jag mår på onsdag då det är första kurstillfället på agilityn. Melinda har lovat att gå med Tyra om jag mår för dåligt. Hoppas att jag kan... Skulle vara tråkigt att missa första gången. 

Igårkväll kom Svea hem. Jag hade varit med Melinda och hennes pojkvän på IKEA och på vägen hem så ringde dagmatte. Hon lämnade Svea i köket på bädden och jag kom hem ca 45 minuter efter det. 

När jag kommer in så ser jag att Svea ligger på soffan i vardagsrummet. Då har hon fått ner kompostgallret i köket och gått och lagt sig i soffan istället. Hon kanske trivs bättre där så jag ska börja ha Tyra i köket istället när de är ensamma. 

Nu är det bara ca en månad kvar tills Svea ska börja fasas över till Linnea. De har fått svar från två dagmattar som verkar bra, så allt verkar lösa sig nu! Blir hårdträning med att vara ensam nu under de sista 4-5 veckorna och mitt mål är att hon ska fixa 3 timmar ensam innan hon flyttar tillbaka. 

Fram tills nu (det har gått en månad) så har hon klarat 1.5 timmar. 

Eftersom att jag blir hemma från jobbet ett par dagar så har jag gått om tid att sitta ute och ensamträna henne. Känns skönt!

Dagmatte skjutsade mig till akuten i Södertälje och där är jag nu. Har fått lämna urinprov, blodprov och de ska snart göra ett ultraljud på njuren. Gör så svinigt jävla ont så att man vill dö. Kan inte stå upp eller sitta ordentligt... Hoppas INNERLIGT att jag slippper vara borta från jobbet i mer än någon dag. 

Aldrig känt henne såhär mammig, men det är rätt mysigt ändå.