Blä.

Usch vad min motivation till ensamträningen är låg nu. Blev förbannad ikväll. Hade varit borta i 20 minuter på affären. Hör inget när jag kommer in i trapphuset men hör henne när jag lägger örat mot dörren. Öppnar och då har hon flyttat sig från soffan till govet vid kompostgallret och gnäller. 

Gick in och var irriterad, pekade på soffan och röt att hon skulle gå och lägga sig. 

Jag VET att det är jag som inte riggat tillräckligt bra för att hon ska lyckas. Jag vet det. Men för helvete. Man vill bara kunna gå ner på affären...
Nej. Vi har haft en JÄTTEBRA dag. Jag är bara så obotligt trött på ensamträningen. Glömmer absolut inte de mäktiga framsteg hon gjort, och det kommer att komma bakslag, men det är lika jävligt för det. 
Vet att jag inte kan lämna henne längre stunder flera gånger på raken. 
Nu var det absolut inte illa egentligen. Hon skäller inte och gråter inte. Men jag hatar hennes jävla gnäll och att det tar 30-40 minuter innan hon ger sig. 

Jag vet inte vad annat jag ska göra än att fortsätta som jag gör nu. Det går framåt och jag kan nog inte begära mer. Men jag önskar att det fanns en quick fix för nu känns det jävligt jobbigt. 

Linnea har beställt en thundershirt som förhoppningsvis kommer i veckan och som hon då tar hit på fredag. Jag HOPPAS att den ska hjälpa Svea. 








Tove
06 June, kl. 23:30 | Blogg;

Det är så kul att följa din blogg och allt jobb du och hundarna gör. Det motiverar en annan att lägga ner den där tiden utöver det vanliga även dagar det känns motigt. Vet ju trots allt att både matte och hund får tillbaka i slutändan tusen gånger om :)

Ville egentligen bara säga heja dig och Svea! :)

Svar: Behövde verkligen de här kommentaren! Tack, tack och tusen tack!
Johanna Larsson

Anonym
06 June, kl. 19:56 | Blogg;

tröttar du ut henne riktigt riktigt ordentligt varje gång du ensamtränar henne tror jag du når större resultat snabbare, sen vet jag ju inte direkt hur du gör men att ignorera henne ett tag och vara extremt lugn nästan trött till beteendet innan du går hemifrån brukar funka. hoppas det det löser sig för er

Svar: Jag tröttar ut henne ordentligt. Jag ignorerar henne innan jag går och efter att jag kommer tillbaka. Gör enligt konstens alla regler. Men att ha varit ensam i enbart en timme under tre år skapar inte direkt de bästa förutsättningarna för att det ska gå snabbare framåt än det redan gjort. Tyvärr.

Jag får ge det mer tid, skynda långsammare och använda mig av hjälpmedel/konsult för mer stöd och peppning.

Johanna Larsson

Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback