När Svea såg mig så skrek hon rätt ut och då ignorerade jag henne. Melinda satt med Svea och Blanca någon meter ifrån mig och Svea blev helt galen för att hon inte fick komma fram och hälsa. Hon bara tjöt och gnällde och lugnade aldrig ner sig. 

Tyra var JÄTTEDUKTIGT och bara satt vid mig, avslappnad, trots att hon inte sett Blanca på två veckor. 

Melinda försökte lugna Svea och lade henne ner och höll för hennes ögon och pratade lugnt med henne. Då kom en taxichaufför ut ur sin bil och sa att hon höll på med djurplågeri och att Svea skulle bita henne. Suck. 

Jag bad Melinda gå ner till Burger King där vi skulle möta Linnea och Felix. Så de gick ner först och jag och Tyra gick efter. 

När vi kom ner så blev Svea likadan igen när hon såg mig. Skulle fram till varje pris. Jag satt med Tyra på några meters avstånd. Blev så himla stolt över Tyra som verkade fatta att det inte var läge att trilskas. Det passerade hundar hur nära som helst då vi satt bakom en pelare och folk inte såg oss. Tyra brydde sig inte alls och var sååå duktig. 

Till slut kom Linnea och Felix. Linnea gick bara fram och tog Svea i kort koppel, ignorerade henne. 

Vi gick upp till perrongen och där fortsatte det ända tills vi gick på tåget. Då gick de iväg så att Svea inte kunde se mig och då hade hon slappnat av. 

Det märks hur fort Svea klamrar sig fast vid vissa människor. Hon är så beroende av närhet och otrygg i sig själv. Det är jättejobbigt att se men det kommer att bli bättre. Det måste bli det. 

När vi kom hem till mig så träffade vi konsulten Jessica. 

Hon ställde en massa frågor och vi gick igenom Sveas bakgrund och allt runtomkring. Hon ska sammanställa allt och lägga upp en träningsplan för separationsångesten. Sen ska vi ses var tredje vecka och träna på upplägget ubder tiden. 

Det kändes jättebra och vi har nog alla stora förväntningar på det här! 

Om två veckor ungefär så kommer jag att få träningsupplägget och då kör vi!