Svea har jag däremot jobbat lite med. Vi var ute i 1.5 timmar med klövjeväskan. Gick en annan väg än vi brukar och hade säkert 10-12 hundmöten på nära håll. Både små och stora, tysta och högljudda hundar. 

Den första vi mötte var den rabiata schnauzern i vårt hus. Möttes i porten och Svea blev ganska stressad. Alltså den där lilla hunden, den är så GALEN! Jag är nästan rädd för den själv. Men Svea var duktig. Nejade en gång och flickan som hade den andra hunden backade och gick ut bakom hörnet så vi kunde gå ut. 

Den andra vi mötte var när vi gick förbi ett hus med staket. När vi går så kommer en mastiff rusandes mot staketet och skäller. Jag stod kvar ett tag med Svea och hon reste lite ragg, men inget mer. Jag behövde säga nej en gång, ge godis, och sedan kunde vi gå vidare. 

Sedan mötte vi en enorm berner sennen. Stor, svartbrun. En sån som Svea skulle kunna reagera på. 

Inte en reaktion. Mötte sedan flera småhundar och alla möten gick superbra. Hon har aldrig försökt dra mot en annan hund eller skällt/låtit. Inte en enda gång på nio dagar. 

Gick till en lekpark, kastade boll på en fotbollsplan. Precis när jag kastat iväg bollen och Svea for efter så hörde jag en hund skälla inte så långt ifrån. Kallade snabbt in henne och hon kunde inte brytt sig mindre om den skällande chihuahuan som gick förbi. 

Hon gick som en klocka i kopplet hela vägen (har i och för sig alltid gjort). 

Är SÅ stolt! Och nu ska jag ensamträna henne igen. Ska lämna henne en halvtimme. Vi kommer att klara det!