Tyra låg och myste i knät på mig när jag tittade på nyheterna imorse och hon bara låg och flinade. Såg så himla nöjd ut. 

Hon ska vara ensam 7.30-18.30 idag och någonstans där i mitten så kommer en bekant med sin rottistik och går ut i skogen med henne. 

Men det går inte att förneka, att även om jag vet att hon bara sover när hon är själv, så gör det så ont att lämna henne. När jag börjar klä på mig och knyta skorna så går hon till bädden och lägger sig. Idag lade jag täcket runt om henne och ett par använda byxor bredvid. 

När hon var liten och jag lämnade henne så kom jag ibland hem och hittade henne i min tvätthög, så jag är rätt säker på att hon känner trygghet när hon kan känna min lukt. 

Nej usch. Nu ska jag tänka på något annat. Hon klarar sig och mår bra. Mattes röda lilla hjärta.